Free Daily Podcast Summary
Filosofiska rummet: Daily Summaries Delivered
by Sveriges Radio
Get key takeaways, quotes, and insights from Filosofiska rummet in a 5-minute read. Delivered straight to your inbox.
Latest Episodes
The most recent episodes — sign up to get AI-powered summaries of each one.
- 1 weeks ago44 min
Islam i Sverige - om svenska värderingar och islams plats i samhället
Islams plats i Sverige är under debatt. Är Sverige ett muslimskt land? Finns det en svensk islam? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På hundra år har antalet muslimer i Sverige vuxit från ett fåtal till att vara en stor del av vår befolkning. Islam har kommit till Sverige med människor från olika delar av världen och har formats både i mötet med det svenska samhället och impulser utifrån. Den islam som uppmärksammats mest, utan att vara den dominerade, är salafismen, en fundamentalistisk lära som förespråkar att man ska leva som på profeten Muhammeds tid, och politisk islam eller islamism som vill att islams regler ska styra samhället. Hur har islam utvecklats i Sverige? Vad är det som styr utvecklingen?De senaste tio åren har det talat som “svenska värderingar” i svensk politik. Kristdemokraternas Ebba Busch menar att de är sprungna ur kristen etik och att de ska genomsyra det svenska samhället, men att de hotas av politisk islam. Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson tycker att det är svårt att förena att vara aktivt troende muslim och samtidigt vara svensk. Finns det en motsättning mellan “svenska” värderingar och “muslimska” värderingar? Gagnar debatten om svenska värderingar muslimer i Sverige eller spär den på islamofobi och utanförskap?Medverkande: Nalin Baksi, sjuksköterska och debattör och aktuell med boken Mina Strider, Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap och aktuell med boken Öppna era hjärtan, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teori och filosofi. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie Liljedahl.Veckans tips:Böcker:Vassflöjtens sång - Jalal al-din Rumi (översättning: Ashk Dahlén)Flaskpostens vilja : Ordlekar på djupaste allvar - Abdussalaam NordenhökTV-serie: Hatırla Sevgili Musik:Eye Make The Horizon
- 3 weeks ago44 min
Filosofen Jürgen Habermas – om tron på samtalet som ska rädda demokratin
Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Tåbb med manifestet - Lars AhlinTuring's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George DysonFilm:Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström
- Apr 11, 202644 min
Dragkampen mellan experterna och politiken
Det pågår en laddad debatt om politikerna ska följa experternas råd. Måste regeringen lyssna på remissinstanserna? Kan experter leverera opartiska, värderingsfria yttranden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I grundlagen står det att regeringen ska inhämta behövliga upplysningar och yttranden från berörda myndigheter när nya lagar ska stiftas. Experters åsikter har setts som en garant för rättssäker och kunskapsbaserad politik. Politiken har inte alltid lyssnat på experterna, men under den här mandatperioden, när regeringen vid flera tillfällen valt att gå vidare med sina förslag trots massiv kritik, har debatten vällt fram. Kritikerna har varnat för att svensk rättssäkerhet och demokrati är hotad, medan de som försvarar politiken menar att det är verklig demokrati när man följer folkviljan. Vad är mest demokratiskt: att politikerna som företräder folket bestämmer, eller att politiken tar in experternas synpunkter? Parallellt med debatten om vilket mandat politiken har att genomföra förändringar trots kritik från remissinstanser, hörs det allt oftare från politiker och debattörer att myndigheter och experter är aktivistiska och driver opinion. Svenska myndigheter ska försvara liberala värderingar som till exempel att motverka diskriminering, och att makten ska utövas med respekt för den enskilda människans frihet. Var går gränsen mellan sakliga expertutlåtande och politiska ställningstaganden?Medverkande: Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och Siri Sylvan doktor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Till bildningens försvar: den svåra konsten att veta tillsammans - Sverker SörlinFilm:Så länge hjärtat slår - Ella LemhagenMuseum:Stasi Museum i Berlin
- Mar 28, 202644 min
Har hämnden blivit rumsren?
Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.Börjar hämnden bli rumsren?Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Hadji-Murat - Leo TolstojTV-serie:Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud
- Mar 14, 202644 min
Om hur nära vi kan komma varandra med ord
Det anses viktigt att kunna sätta ord på tankar och känslor. Men ord kan lätt missförstås. Kan språket stå i vägen för verklig förståelse? Och har man rätt att slippa bli förstådd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lever genom våra relationer och att förstå sig själv och förstå andra är en viktig del av att vara människa. Samtidigt vet vi hur svårt det kan vara att sätta ord på sina tankar och känslor och hur lätt missförstånd uppstår. Vad innebär det att bli förstådd? Och ska det alltid vara ett mål?”Om det man inte kan tala, därom måste man tiga”, citatet kommer från Ludwig Wittgenstein, en av de mest inflytelserika språkfilosoferna. Han menade att språklig förståelse har begränsningar. När vi talar om sådant som ligger utanför den direkta verkligheten, som till exempel moral, religion eller konst blir språket lätt tomt och meningslöst. Om orden inte räcker till, finns det andra verktyg för djup förståelse?Det finns kanske även ett värde att i att inte bli förstådd helt och hållet, att hålla en del hemligt. En av grundarna till den japanska no-teatern Zeami, som levde för omkring 600 år sedan, förespråkade detta ideal som han samman fattar i sin berömda princip: “Med hemligheter finns blomman, utan hemligheter finns inte blomman”.Medverkande: Filosofen Stina Bäckström, idéhistorikern och författaren Isabelle Ståhl och teatervetare Leo Marko som har forskat om buddistisk tradition.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Chunking Express - regi: Wong Kar-WaiTeater:Romantiken - manus och regi: Oskar Thunberg, Lumor teater Aktivitet:Kampsport
- Feb 28, 202644 min
Medborgare och migranter – om Sveriges nya vi och dom
Det svenska medborgarskapet ska uppvärderas och bli svårare att få. Idag lever ca 800 000 människor i Sverige utan medborgarskap. Vilka bör inkluderas i demokratins vi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svenska migrationspolitiken har stramats åt sedan 2016 och nu genomför Tidöpartierna det som de kallar ett paradigmskifte. Det ska ställas högre krav för att bli svensk medborgare, det har blivit svårare för barn att få stanna på grund av anknytning, man ska behöva kvalificera sig för till exempel barnbidrag och sjukersättning, ett kraftigt höjt återvandringsbidrag har införts och det läggs fram förslag på att riva upp permanenta uppehållstillstånd. Vad innebär det att staten gör större skillnad mellan medborgare och andra som bor i Sverige? Och vad är nytt i vårt sätt att tänka på ”vi och dom” i vår demokrati?De förändringar som politiken gör får stora konsekvenser för många som bor i Sverige och som inte är medborgare - cirka åtta procent av befolkningen. De får inte rösta i riksdagsvalet och har därmed begränsat inflytande över beslut som påverkar dem. Är det moraliskt rätt att människor som bott i Sverige i flera år och ofta bidragit till välfärdsstaten inte ska ha något inflytande över de beslut som drabbar dem? Är den bästa lösningen för en fungerande demokrati att fler blir medborgare, alternativt lämnar landet i stället för att bo i Sverige med uppehållstillstånd i flera år? Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro och doktor i statsvetenskap.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Förödmjukelse: ett återskapat liv - Lea YpiTal: Electric Cord Speech - Abraham Lincoln
- Feb 14, 202644 min
Meningen med livet – om sökande och svar i vår tid
Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag?Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv?Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David ThurfjellProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:Glaspärlespelet - Hermann HesseSvindlande höjder - Emelie Brontë
- Jan 31, 202644 min
Den starkes rätt – har den inte alltid gällt?
Den starkes rätt används allt oftare för att beskriva världsordningen. Vad innebär det, är det egentligen något nytt och är en annan värld möjlig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt fler tongivande röster talar om att världen har förändrats och förflyttat sig från folkrättsliga principer och starka internationella samarbetsorgan. Uttrycket den starkes rätt fick ett uppsving i samband med att Ryssland attackerade Ukraina, och efter Trumps uttalande om att USA skulle ta över Grönland är det många som slår fast att det är det som gäller. Har vi har gått från ordning till djungelns lag?Den som blev mest citerad under World Economic Forum i Davos, förutom Trump, var Kanadas premiärminister Mark Carney. Han beskrev den så kallade regelbaserade världsordningen som delvis falsk; de starkaste har gjort undantag när det passat dem, reglerna för handel är asymmetriskt upprättade och de internationella lagarnas stränghet beror på vem som var anklagad eller offer. Han pekade ut en ny världsordning där små och mellanstora stater bygger allianser utifrån en värdebaserad pragmatism, som vilar på mänskliga rättigheter, staters suveränitet och hållbar utveckling. Har vi levt i en lögn? Är en världsordning utan den starkes rätt möjlig?Medverkande: Filosofen Magnus Jiborn, statsvetaren Kjell Engelbrekt och freds- och utvecklingsforskaren Frida Stranne.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok:Chinese Statecraft in a Chaning World: Demystifying Enduring Traditions and Dymanic - Jean DongFirst Among Equals: U.S. Foreign Policy in a Multipolar World - Emma AshfordInspiration:Teknikföretag och ingenjörer som löser globala miljöproblem när politiken inte levererar.Bön: Sinnesrobönen - Reinhold Niebuhr
Get Filosofiska rummet summaries in your inbox
Free AI-powered daily recaps. Key takeaways, quotes, and mentions — in a 5-minute read.
Get Free Summaries →Free forever for up to 3 podcasts. No credit card required.
You Might Also Like
Listeners also like.
Filosofiska rummet — SR-restored
Sveriges Radio
Talkshow i P1
Sveriges Radio
Söndagsintervjun
Sveriges Radio
Hjärta och hjärna
UR – Utbildningsradion
Vetenskapsradion
Sveriges Radio
Vetenskapsradion Hälsa
Sveriges Radio
Verkligheten
Sveriges Radio
GRÄNSLAND
Svenska Epoch Times
Tankar för dagen
Sveriges Radio
I hjärnan på Louise Epstein
Sveriges Radio
Kropp & Själ
Sveriges Radio
Relationsfilosofen
Mattias Ulriksson
About Filosofiska rummet
I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Trekvart om människan, etiken och existensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson
Customized Recaps
AI-powered recaps with compact key takeaways, quotes, and insights.
Straight to Your Inbox
Get key takeaways from Filosofiska rummet in a 5-minute read.
Save Hours Every Week
Stay current on your favorite podcasts without falling behind.
Frequently Asked Questions
What is Podzilla's Filosofiska rummet daily summary?
It's a free AI-powered email that summarizes new episodes of Filosofiska rummet as soon as they're published. You get the key takeaways, notable quotes, and links & mentions — all in a quick read.
How does the Filosofiska rummet podcast summary work?
When a new episode drops, our AI transcribes and analyzes it, then generates a personalized summary tailored to your interests and profession. It's delivered to your inbox every morning.
Is this an official Filosofiska rummet product?
No. Podzilla is an independent service that summarizes publicly available podcast content. We're not affiliated with or endorsed by Sveriges Radio.
Can I get summaries of other podcasts too?
Absolutely! The free plan covers up to 3 podcasts. Upgrade to Pro for 15, or Premium for 50. Browse our full catalog at /podcasts.
How often does Filosofiska rummet release new episodes?
Filosofiska rummet publishes biweekly. Our AI generates a summary within hours of each new episode.
What topics does Filosofiska rummet cover?
Filosofiska rummet covers topics including Culture, Society & Culture. Our AI identifies the specific themes in each episode and highlights what matters most to you.
Start getting Filosofiska rummet summaries tomorrow morning.
Free forever for up to 3 podcasts. No credit card required.
Free forever for up to 3 podcasts. No credit card required.